Artikeln går att läsa här nedan under bilden:
En liberal utrikespolitik
Inbördeskriget i Syrien,
våldtäkter i Kongo och attacker mot minoriteter i Burma är exempel på hur
liberala friheter förtrampas i en rad länder. Övergrepp sker på varje
kontinent. Samtidigt ser vi hur de länder som valt en mer liberal politik har
kunnat resa sig ur fattigdom och bygga demokratiska samhällen. Detta är den
viktigaste insikten om världens utveckling: att samhällen som bygger liberal
demokrati blir mer öppna samhällen än dem som går i motsatt riktning. De
utmaningar som världen står inför gör liberala värden om frihet och demokrati
lika angelägna som någonsin förr.
Låt mig peka ut några viktiga
punkter för en liberal utrikespolitik.
Främja en demokratisk
utveckling i Mellanöstern och Nordafrika
Revolterna i arabvärlden har
inte lett till den positiva utveckling som vi liberaler hoppades på. Samtidigt
handlar det om förändringsprocesser som är betydligt längre än bara några år.
Demokrati kan inte byggas över en natt – men den som sviker demokratiska
krafter lämnar hela samhällen därhän för generationer framöver. Vi måste öka
ansträngningarna för att stötta de reformkrafter i Mellanöstern och Nordafrika
som arbetar för demokrati och frihet.
Sverige måste dessutom ge
allt stöd till USA:s utrikesminister John Kerrys försök att medla fred mellan
Israel och palestinierna. En fredlig lösning förutsätter en tvåstatslösning,
där Israel kan leva i fred och säkerhet sida vid sida med en demokratisk
palestinsk stat.
Kvinnor, HBTQ-personer och
minoriteters rättigheter
Folkpartiet är det parti som
tydligast och tidigast velat föra in jämställdhetsmål och kvinnofrågor i
utrikespolitiken. Det finns en anledning till det. I många länder behandlas
kvinnor som andra klassens medborgare. De saknar lika rättigheter i lag som
män. Det utdöms kroppsstraff, till och med stening till döds, för otrohet eller
sex före äktenskap.
I en lång rad länder utsätts
HBTQ-personer för förföljelse, polistrakasserier, fängslanden, tortyr eller i
värsta fall dödsstraff för sin sexuella läggning eller sin könsidentitet.
Utvecklingen i Ryssland med antagandet av den lag som förbjuder ”homosexuell
propaganda” är skrämmande och kräver att vi reagerar och agerar.
Likaså utsätts religiösa
minoriteter, till exempel kristna i Mellanöstern eller muslimer i Burma, för omfattande
förföljelser.
Kvinnors, HBTQ-personers och
minoriteters rättigheter är mänskliga rättigheter. Sverige måste med kraft
driva dessa frågor i internationella organ och i bilaterala kontakter med de
regeringar som är ansvariga för förtrycket.
Världen behöver mer
frihandel, inte mindre.
Om tillväxten i de fattigaste
länderna ska kunna öka och människorna ta sig ur fattigdom är interna reformer
och ökade handelsmöjligheter avgörande. Den interna handeln i många regioner är
svag och outvecklad. Utvecklingen hämmas också av korruption, rättslöshet och
ineffektiva myndigheter. Många regeringar välkomnar utländska investeringar,
men betraktar inhemska entreprenörer som fiender. Det krävs en ny våg av
ekonomisk liberalisering i världen. Sverige bör gå i bräschen för mer frihandel
och mer företagande.
Bistånd för demokrati
Folkpartiet har under lång
tid kämpat för att demokrati, yttrandefrihet och jämställdhet ska vara en
ledstjärna i biståndet. Och trots att den synen fått stort genomslag i den
förda biståndspolitiken finns mycket kvar att göra. Förtryck och fattigdom är
fortfarande vardag för alltför många. Därför är demokrati och mänskliga
rättigheter inom biståndet centralt. Folkpartiets krav på att demokrati bör
vara det övergripande målet för biståndet, är lika aktuellt idag som tidigare.
Sverige ska ge en procent av vår bruttonationalinkomst i bistånd.
I september 2014 är det
riksdagsval i Sverige. Då är det viktigt att Folkpartiet står starkt så att vi
kan öka vårt inflytande i både inrikes- och utrikespolitiken. Ett första steg
är att det nya partiprogrammet som vi kommer att fatta beslut om på landsmötet
i november, som rymmer viktiga ställningstaganden om demokrati och mänskliga
rättigheter i världen. Det är viktigt att inte gå i fällan att tro att inga
väljare bryr sig om internationella frågor. Tvärtom finns ett stort intresse
för utrikespolitiken i Sverige, inte minst mot bakgrund av att många väljare
har rötter inte bara i Sverige utan också i andra länder.
Fredrik Malm,
riksdagsledamot, utrikespolitisk talesperson (FP)
